Visste du att dina tankar och vad du säger påverkar hur du mår? Detta sker på många olika nivåer och påverkar oss och vårt mående i varierad grad.

Ett vardagligt exempel som du kanske känner igen dig i är när du vaknar på morgonen och känner dig trött och omotiverad, då kanske du tänker ”fy vad trött jag är, det kommer bli en jobbig dag”. Genom att tänka det och kanske uttrycka det till andra, förstärks din känsla som kommer påverka hur du mår och agerar.

Det är ju möjligt att den initiala känslan på morgonen snabbt hade gått över om du istället tänkt ”oj vad trött jag är, vad behöver jag just nu för att hantera det?” Det kan vara rent praktiskt, vad som skulle kunna hjälpa dig att piggna till, så som att koka en kopp kaffe eller te, ta en dusch, gå en morgonpromenad etc. Men det kan också vara hur du bemöter dig själv när du känner så? Hur skulle det då vara att möta dig själv med förståelse och vänlighet? T.ex. ”jag är trött för att jag har sovit dåligt i natt, så jag planerar om dagen lite för att den inte ska bli så ansträngande för mig och också se till att ta fler pauser”.

Genom s.k. närvaroträning där vi lär oss att vara här och nu kan vi frigöra oss från föreställningar om hur det kommer bli, vilket vi de facto inte vet, men ofta tror oss veta. Detta betyder att när vi tänker att det kommer bli en jobbig dag färgar det oss. Vi tar på oss ”leta fel-glasögonen” och varje sak som inte går vår väg eller är skäl till irritation blir bekräftelse på att det är en dålig dag. Om du tränar närvaro kommer samma saker inte bekräfta din föreställning om att det är en dålig dag utan helt enkelt vara saker och företeelser som händer i vardagen. Närvaro som förhållningssätt frigör energi som du istället kan ägna åt saker som du vill och mår bra av.

Ett annat exempel på hur språket påverkar vårt mående är de föreställningar som vi ofta skapar om oss själva. Några banala vardagsexempel är när du tänker eller säger att ”jag är så oteknisk”, ”jag kan inte laga mat”, ”jag kan inte sjunga” etc. Hur tror du att dessa föreställningar påverkar dig? Hur svårt kommer du tycka att det är att lösa något tekniskt när du har en så tydlig bild av dig själv att du är dålig på det? 

Det kan vara att det fullständigt låser sig när du ska sätta ihop en IKEA-möbel för du ”vet ju” att du inte kommer klara det. Kommer du ens köpa en IKEA möbel? Eller garderar du dig genom att köpa monteringstjänsten? Troligtvis kommer du i alla fall inte själv försöka sätta ihop möbeln. Detta är antagligen inte något större problem för dig, men vissa tankar och föreställningar kan påverka oss på djupet, skapa stort lidande och hindra oss i livet. Om du t.ex. varit utsatt för mobbing eller erfarit traumatiska händelser kan det leda till tankar och föreställningar om att du är ful, äcklig och värdelös. Dessa tankar och föreställningar resulterar inte bara i att du mår dåligt psykiskt. De påverkar också hur du agerar baserat på den föreställning du har d.v.s. om du tror att du är värdelös finns det en stor risk att du nöjer dig med mindre än vad du behöver och vill samt att du låter andra köra över dina gränser.

Din föreställning och ditt agerande riskerar då resultera i att du kör fast i en negativ spiral, där du bara mår sämre och sämre. Dina tankar och ditt agerande kan då resultera i en självuppfyllande profetia som bekräftar din föreställning om dig själv. 

– En föreställning som inte är sann, men som du tar som sanning!

När det gäller trauman bör sägas att det kan föreligga komplexa omständigheter och faktorer, vilket gör att ovanstående beskrivning endast återspeglar en förenklad bild av verkligheten. 

Hittills har beskrivits hur våra tankar och föreställningar påverkar hur vi mår. Genom uppmärksamhet kan vi bli medvetna om vad vi tänker och vilka eventuella föreställningar vi har om oss själva och hur dessa påverkar vårt mående. Med träning kan vi lära oss att välja hur vi tänker och pratar för att skapa en mer funktionell och positiv vardag!

Att däremot ha som mål att försöka eliminera alla negativa tankar är lönlöst. Den matchen kan vi inte att vinna. Att negativa tankar dyker upp i vårt sinne är nämligen normalt och det i sig är inget problem. Om vi däremot låter dessa tankar dominera kommer vi att må dåligt. Likaså om vi lägger all vår kraft på att försöka bli av med de negativa tankarna riskerar det istället få omvänd effekt genom att de negativa tankarna förstärks. Vi tenderar också att missa det som faktiskt fungerar och är bra i livet. 

Genom att träna närvaro och acceptans för negativa tankar lär vi oss att se dem som de är och inte som absoluta sanningar. På så vis frigörs vi från den makt dessa tankar annars kan ha över oss. 

Det finns många sätt och många nivåer att arbeta på. Har du trauman och svåra upplevelser med i bagaget, så behövs oftast professionell hjälp för att komma tillrätta med dina problem. Handlar det mer om att du i vardagen tänker och uttrycker ord som får en negativ effekt på ditt mående kan du på egen hand göra flera olika saker som kan förbättra ditt mående.

Vad du tänker och vad du säger påverkar hur du mår. Genom att bli medveten om vad du tänker och säger om dig själv kan du ta ställning till om det är något som är bra eller dåligt för dig. Genom att bemöta dig själv med förståelse och vänlighet kan du på ett konstruktivt sätt lära dig hantera negativa tankar och föreställningar om dig själv. Genom att träna närvaro och acceptans kommer inte negativa tankar att förstärkas och vidmakthållas, vilket frigör tid och energi som du istället kan använda till något du mår bra av.

Dr. David Hamilton är en ledande expert inom området som forskar på kopplingen mellan kropp och sinne. Dr. Hamilton redovisar forskning som visar att vänlighet och medkänsla rent fysiologiskt skyddar ditt hjärta och kärl. Hur då? Jo, när du är vänlig och visar medkänsla gentemot andra, så utsöndras ett hormon som heter Oxytocin. Oxytocin får kärlen att vidga sig, vilket har en skyddande effekt för hjärta och kärl. Dessutom verkar det som om Oxytocin kan minska graden av fria radikaler och inflammation, som kan ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar. I cellforskning har det nämligen visat sig att Oxytocin minskar fria radikaler
med upp till 48% samt minskar inflammation med upp till 56%. Så bara genom att vara vänlig och visa medkänsla kan du skydda dig mot hjärt- och
kärlsjukdomar!

”If you live from the heart, it’s good for the heart”
– ett gammalt ordspråk

I början av 1900-talet upptäcktes Oxytocin av den engelske forskaren Henry Dale. Till att börja med trodde man att Oxytocin var ett kvinnligt hormon, då det upptäckts i samband med barnafödande och amning. Först långt senare konstaterades att Oxytocin utsöndras hos både män och kvinnor, i alla åldrar. Modern forskning bl.a. ledd av den svenska fysiologen och professorn Kerstin Uvnäs Moberg har påvisat att Oxytocin har många livsviktiga funktioner.

Det är mest omtalat att Oxytocin utsöndras vid fysisk beröring, så som när vi kramas, får massage, klappar ett djur etc. Men senare forskning har också påvisat att Oxytocin även utsöndras av andra faktorer så som när vi möts av vänlighet och medkänsla och när vi själva ger det till andra. Att vara vänlig mot andra har också en trevlig bieffekt, nämligen att vi blir glada och lever längre!

Att vara vänlig brukar dessutom vara uppskattat av mottagaren, som troligtvis blir glad och tacksam. Kanske inspirerar det mottagaren till att vara vänlig mot andra, vilket på så vis kan få ringar på vattnet i flera led.

Att vara vänlig och visa medkänsla gentemot andra har massor av positiva effekter, både fysiskt genom att bl.a. skydda dig mot hjärt- och kärlsjukdomar, men även att du blir gladare och lever längre! Så genom enkla vänliga vardagshandlingar kan du sprida glädje och må bättre! Testa du också!

Att vara stressad är i sig inte farligt. Stress är en naturlig reaktion när det blir för mycket t.ex. när vi ställs inför många krav på en och samma gång eller när det blir för högt tempo på arbetet. Det vi då behöver göra är att prioritera återhämtning, så att vi kan uppnå balans. Pågår däremot stressen under längre tid utan tillräcklig återhämtning blir den skadlig för oss. När stress pågår under längre tid brukar vi också bli ”fartblinda” det betyder att vi vänjer oss vid olika stressymtom och börjar tycka det är normalt att gå runt med huvudvärk, tryck för bröstet och ha sömnsvårigheter m.m. När vi på det här viset börjar vänja oss vid stressen kan det också bli svårt för oss att se varför vi inte riktigt mår bra. En del kör på och försöker skärpa till sig tills det inte går längre och en del anklagar sig själva för att inte prestera på topp. Många söker vård för fysiska symtom och är inte medvetna om att orsaken är stress.

Stress är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning idag. Om stressen pågår för lång tid resulterar den i utmattning. Återhämtning och rehabilitering efter utmattning tar lång tid,ibland många år och vissa kommer aldrig tillbaka till samma kapacitet och kraft som förr. För de flesta är återgång i arbetet efter en utmattning mycket utmanande och svår. Hela ens existens ifrågasätts eftersom man inte orkar och kan leva som vanligt. Ofta anklagar man sig själv. Många i omgivningen har kanske heller inte förståelse eller kunskap om vad det innebär att vara utmattad, vilket gör att man tenderar anklaga sig själv än mer.

Att förebygga stress är det bästa vi kan göra! Det kan vi göra genom att ha goda rutiner för återhämtning och vara uppmärksam på stressymtom. Den viktigaste återhämtningen får vi när vi sover. Det är inte bara hur många timmar vi sover som är väsentligt utan även hur sömnkvalitén är. Även om sömnen är viktigast så behöver vi också återhämtning när vi är vakna. Vad som är återhämtande är lite individuellt, men man kan säga att det som får dig att slappna av och ger energi är återhämtande! Det kan t.ex. vara att ta en paus, vila en stund, göra yoga eller Thai Chi, meditera, ta en promenad, bada, ta en varm dusch etc.

”Stress i sig är inte skadligt, men om
du inte får tillräckligt med återhämtning
så blir stressen skadlig.”

Till stor del kan vi det! Men ibland händer det saker i livet som vi inte kan rå för. Det kan t.ex. vara att någon närstående blir sjuk eller att vi genomgår en slitsam skilsmässa och samtidigt ska försöka upprätthålla livet som vanligt, vilket kan bli övermäktigt. Att få stöd i en sådan situation är viktigt. Det kan vara stöd från familj och vänner samt på jobbet. För många är det också mycket hjälpsamt att få träffa en psykolog för att få perspektiv, komma till insikt samt få konkreta verktyg att hantera sin situation.

Vilka varningstecken behöver jag då vara uppmärksam på? Jo, vanliga stressymtom är till exempel: 

Stress i sig är inte skadligt. Det är bara när stress pågår under för lång tid utan tillräcklig återhämtning som den blir skadlig. Stress kan göra oss fartblinda, vilket innebär att vi vänjer oss vid att gå runt med olika stressymtom och tro att det är normalt. Det gör det svårt att själv upptäcka att något är fel, förrän det kanske gått väldigt långt.

Vi kan förebygga skadlig stress genom att ta regelbundna pauser under dagen, röra på oss, äta hälsosam mat, varva ner på kvällen och se till att vi får tillräckligt med god kvalitativ sömn.

Ibland händer saker i livet som vi inte rår för och när stressen väl slår till är det också viktigt att se till att få tillräckligt med återhämtning, men också att få stöd på arbetet och i privatlivet. För många är terapi god hjälp att hantera stress och svåra händelser i livet.