EN METOD INOM PSYKOTERAPI

KBT är ett samlingsnamn för psykoterapier där man på olika sätt arbetar med en persons tankar-, känslor- och beteenden för att åstadkomma förändring och komma tillrätta med olika typer av svårigheter och problem. KBT grundar sig på inlärningsteori som förklarar hur mänskliga beteenden formas i samspel med miljön. Kognitiv teori fokuserar på hur tankar- och tankemönster kan resultera i känslomässiga manifestationer och beteendeförändringar, men även omvänt hur känslor och beteenden kan påverka tankar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är tillsammans med Psykodynamisk terapi (PDT) de två vanligaste terapiformerna i Sverige idag.

Olika KBT-terapiinriktningar betonar betydelsen av beteende respektive kognition i olika utsträckning. Således kan metoder och tillvägagångssätt skilja sig åt. Gemensamt för alla KBT-inriktningar är att man har ett strukturerat upplägg. Behandlingen skräddarsys efter klientens problem, behov och önskemål. Terapin inleds med en kartläggning av klientens sökorsak (problem/svårigheter). Därefter kommer terapeuten och klienten överens om en behandlingsplan dvs vilket/vilka områden man ska arbeta med i terapin samt vilket/vilka mål som ska uppnås. Terapiarbetet omfattar sedan alltifrån utbildningsmoment sk. psykoedukation, olika metoder, verktyg, övningar och experiment.

Terapin kan t.ex. innehålla att man tränar på att förstå och hantera utmanande tankar, känslor och beteenden, närma sig sina problem istället för att undvika dem samt lära sig nya sätt att förhålla sig- och hantera sina problem. Under terapins gång utvärderar man regelbundet framstegen i förhållande till uppsatta mål. Mellan terapisessionerna är hemuppgifter en viktig del i behandlingen där klienten får träna på nya förhållningssätt och verktyg som följs upp löpande för att säkerställa framgång. 

I KBT lägger man stor vikt vid den terapeutiska alliansen, att skapa en trygg miljö samt ett gott samarbete mellan terapeut och klient. Igenom hela terapin är terapeuten är en aktiv samarbetspartner genom att spegla och validera klientens upplevelser och känslor, men också utmana klienten i sina övertygelser. 

En av de viktigaste metoderna inom KBT är exponering. Exponering används på olika sätt beroende på problematik och innebär att man successivt närmar sig det man är rädd för eller tycker är obehagligt. Det kan vara att man har spindelfobi eller upplever stark ångest i folkmassor, men det kan också vara att man är rädd för att tala inför folk eller känner rädsla att göra bort sig etc. Ibland är det inte yttre faktorer som skrämmande utan egna tankar- och känslor eller fysiologiska sensationer. I dessa fall använder man också olika slags exponeringsmetoder ofta i kombination med andra verktyg så som perspektivtagande och acceptans.  

KBT har starkt forskningsstöd för framför allt oro- och ångest, stress- och utmattning, nedstämdhet och depression, relationsproblematik, sömnstörningar, tvångstankar- och tvångshandlingar och trauma.

Tredje vågens KBT uppkom i slutet av 1990-talet med nya perspektiv, influerad av österländsk filosofi där bl.a. acceptans och mindfulness är viktiga beståndsdelar i terapin.

Tidigare har KBT fokuserat på symtombehandling dvs att bli av med problemet. Forskning visar att det inte alltid möjligt. Tankar- och känslor uppkommer och genom att försöka kontrollera- och bli av med dem tenderar vi bli för fokuserade på det istället för att leva och uppmärksamma det som fungerar och är bra. Med bl.a. närvaroträning sk. mindfulness och acceptans kan vi lära oss betrakta och förhålla oss till våra tankar och känslor utan att de hindrar och styr oss. Det gör oss friare som människor och ger oss tid och energi till det som skapar glädje och är meningsfullt, så att vi kan leva livet så fullt ut som möjligt. 

KBT har starkt forskningsstöd för panikångest, social ångest (social fobi), oro, fobier, stress- och utmattning, nedstämdhet och depression, relationsproblem, sömnstörningar,  generaliserad ångest (GAD), tvångssyndrom (OCD), trauma, substans- och spelmissbruk och irritable bowel syndrome (IBS).